Så nu har jag äntligen följt med grabbarna och fiskat. Det har tagit en och en halv månad att förstå varför det skulle vara så speciellt. Men, nu är jag allt lite gillande ändå. Vi åkte till ett stället utanför Boston som heter Walpole, och där alldeles bredvid ett fängelse så finns en trevlig liten bäck som vi fiskade i. Det vi var ute efter var large mouthed bass, och de som nappade var i snitt ett halv kilo. Så det var kul!
Jag, som den nybörjare jag är, hamnade i buskarna med draget några gånger, och då fick en snäll pojkvän hjälpa mig att få lös den de gånger som jag gick bet.
Grejen med den här bäcken var att den liksom låg mitt i "jungeln". En jungel bestående av gegga och totalt otämjd vegetation. Och för att jag inte skulle förstör skor och kläder när vi var där så fick jag låna Augusts vadarbyxor. Ca 5 storlekar för stora. Solen sken, och det var fint väder. Ingenting att klaga på egentligen, om man inte befinner sig i den utstyrsel jag hade. Jag svettades så kopiöst mycket under de 3 timmar som vi var där! Framfart i i tät vegetation i min mundering rekommenderas... inte så mycket.
När jag tog av mig gummibyxorna efteråt så va mina egna byxor som jag haft under, helt genomdränkta av svett. Kan du tänka dig det?! Det var det värsta alltså :)
Nu låter det kanske som att jag inte hade roligt, men det hade jag. Men man ska ju dokumentera det mesta eller hur? Jag fick iaf 2 fiskar, och August, den vane fiskaren, fick 10 st och en mussla. Varför den nappade förstår jag inte riktigt...
Det är roligt att fiska! :D Mindre roligt att svettas :P Men det hör till att man ska bli lite sunkig på uppdrag i naturen.
SvaraRadera