Det känns lite vemodigt att behöva flytta ifrån "min" fina lägenhet som jag fått bo i sen augusti. Jag tycker verkligen om den och har trivts bra. Det enda är att badrummet är lite gammalt, men annars är den fantastisk. Den har till och med diskmaskin. Det är en lyx som jag kommer att sakna. Verkligen. Men nu är det oundvikligt att jag måste acceptera flytten. Imorgon kommer Amanda och hjälper mig att köra grejer. Kartongerna står på hela golvet oigensatta eftersom jag inte har någon tejp. Jag hoppas att inte alltför många saker trillar ur...
Jag kommer att sakna den beigea bäddsoffan som jag tillbringar de flesta kvällarna vilandes på. De mjuka dunsoffkuddarna som försöker få mig att kliva upp och göra något nyttigt genom att stickas med små utstickande fjädrar. Diskmaskinen såklart... Den trivsamma vardagsrumskänslan, och allt annat. Suck, jaja, det är som det är. Den nya lägenheten är fin den också. Inredningsmässigt nästan bättre, och den är närmare stan. Men ändå. Jag vill helst inte.
Jag tror att det hela mest beror på att jag är så trött på att flytta. Har räknat ut att jag flyttat 9 gånger sen december 2009!! Med andra ord. Alldeles för många gånger.
Klart slut för nu.
Såna här gånger skulle det vara bra att ha sin personliga Karl Alfred, som skulle kunna ta en burk spenat och sen flänga över grejerna i ett nafs. Men det är ju tyvärr bara fantasier... Lycka till imorgon/senare idag! (psst: appen heter BlogWriter Lite)
SvaraRaderaFlytta är jobbigt. Jag hoppas jag bor där jag ska dö.
SvaraRaderaDen anonyma är Brasse!
SvaraRaderaJa Brasse det är minsann slitigt. Tur att jag fick flytthjälp och att jag itne behövde flytta några möbler. Men du tänk inte på döden ;)
SvaraRadera