Kort sagt så är det klippt.

Prolog: Jag har varit och klippt mig. Bara toppat för att det ska se fräscht ut igen. Upptäckte idag att det såg för risigt ut i topparna.

Jag och frisörskan kommer överens om att det ska tas 2 cm. Nu känns det som om hon tog mycket mer. Det ser ut som om hon tog mycket mer, bara därför att håret förmodligen var ganska ojämt mitt bak och en lång test hängde ner till mitten på ryggen... Jag känner mig sådär lite frustrerad över att det ska behöva klippas för nu känns det som om allt som växt de senaste månaderna är borta och att jag är tillbaka på noll igen räknat från januari då jag kapade senast.. Jag har ett missnöjd ansiktsuttryck. Det ser lite ut som en femårings när den inte får en glass. Och jag som kände mig så snygg med mitt längre hår...skit också. Varför ska jag vara så ordentlig och gå till frissan... Jag kunde väl ha klippt det själv. Då skulle jag ha blivit nöjd det vet jag... Min kära faster säger att jag ska klippa det litelite grann i topparna vid varje fullmåne för då är det som mest förmånligt för växten. Jag ska banne mig verkligen göra det i fortsättningen...
Att man jag kan bli så känslig bara för lite hår! Jag som till och med hade sagt till mig själv att jag inte skulle nojja över det om det blev lite för kort. Jag var beredd på det för det blir nästan alltid så om någon annan ska klippa. Jag förstår Top Model tjejerna som freakar ut för att de måste klippa sig eller färga en färg de inte vill ha. Det är minsann aldrig någon som klagar om de får enormt mycket och långt löshår. Det skulle inte jag göra heller.
Till råga på allt så ska jag på fotografering i Sthlm i helgen. Jag hoppas att de gör nått fint med håret så att det inte ser töntigt halvlångt ut.

Epilog: Nästa gång klipper jag mig själv. Basta. Nu ska jag gå och sura lite till, och förmodligen kolla mig i spegeln igen. Måste även sen vem som vinner ANTM kl 20....