Igår var det musikcafé på Roslagens kulturskola. En mycket mysig och trevlig liten tillställning där elever fick spela upp saker som de jobbat med hittills på terminen. Olika instrument var representerade, saxofon, klarinett, block- och tvärflöjt, cello och sång.
Jag har själv lite traumatiska upplevelser från såna här uppspelningar sen jag var liten. Någon gång i Näsåkers skolas musiksal vill jag minnas att jag spelade fel så många gånger att jag inte ville fortsätta. Det satte sina spår på det sättet att jag inte velat spela piano inför folk på säkert 15 år. Nu har den rädslan släppt nästan helt, men det tog sin tid. Om jag skulle fått ge mig själv ett råd på den tiden, skulle det varit att öva mer. Det sa ju redan mamma och pappa och min lärare, men det var ju lätt att inte lyssna. Ni vet hur det kan vara. Särskilt när jag alltid ville kunna allting på en gång. Öva var ju tråkigt och det tog tid och, ja ursäkterna var många. Nu vet jag hur nödvändigt det är och hur mycket roligare det blir när man kan det man ska spela upp. Sen gör ju såklart nerverna sitt varje gång jag sitter där inför publik men ändå...
Du och jag är nog lite lika där, vill kunna allt på en gång. Däremot tror jag du är mycket bättre på att tag i saker och ting :) Och jag tycker du är fantastisk musiker! (kul med café förresten)
SvaraRadera